emmacportfolio.blogg.se

Vi startade denna vecka med en musik workshop ledd av Karin Lindahl, som är sång och rytmik pedagog på Borås Högskola. Hon började med att berätta lite historia kring rytmikens framväxt. Under dagens gång gjorde vi många olika övningar och lekar, jag kommer ta upp dem som jag tyckte var mest lärorika. Vi fick klappa och stampa en puls. En puls är musikens puls genom låten och den går i samma takt (tempo). Samtidigt som vi fick stampa en puls i fötterna skulle vi klappa en dubbel så snabba puls i händerna, det var roligt men det var svårt att tänka på två olika saker samtidigt. Läraren berättade att pulsen delades upp i olika noter, helnot, halvnoter, fjärdedelsnoter och åttondelsnoter. För att göra det enklare för barn att lära sig noterna finns det andra namn att använda på noterna. Vilanot, klivnot, gånot och springnot (bilden nedan visar tydligare vilka som hör ihop). I en takt på fyra slag tar vilanoten (helnoten) upp på ett slag alla takter. När vi skulle stampa en vilanot på första takten i varje takt, räknade vi till 1 när vi stampade höll ut och räknade upp till 4 och stampade igen när vi började om och räkna på 1 igen. På halvnoter blev det två stamp inom en takt, som det går att se på bilden nedan och på gånot stampade vi på varje not. Att stampa till springnoterna var ännu lite snabbare och då hann vi åtta stamp inom en takt. 

För att göra det mer avanserat satte läraren på en låt (Älgarna demostrerar) och till den skulle vi stampa tre olika rytmer som blev en liten koreografi. Först en takt med gånoter, sen fyra springnoter och därefter en gånot. När vi gjort koreografin några gånger sa läraren att när hon ropa ”Hipp” skulle vi göra om den takt vi precis gjort igen och när hon ropa ”Hopp” skulle vi hoppa över den takt som egentligen skulle vara och ta nästa. Det var rätt avanserat men jag tror att med fyra/fem åringar skulle det nog gå att trampa samma takt ihop till låten och sen efter ett tag byta med lite övning. Det var ett bra sätt för att lära sig hur de fyra olika noterna var och det var riktigt roligt också! Vi fick sjunga många olika ramsor och klappa i takt med händerna samtidigt, jag tror det kanske kan vara lättare för de mindre barnen att sitta ned och klappa takten med händerna istället för med fötterna.

Vi körde flera övningar där våra namn skulle lyftas fram. Detta var för att alla skulle känna sig sedda berättade Karin. Vi fick stå upp i en ring och i tur och ordning skulle alla säga sitt namn och något mer som började på samma bokstav som sitt första namn. Samtidigt skulle vi även göra en rörelse till, efter det skulle alla andra härma. Vi gjorde fler övningar när vi enskilt skulle göra något som de andra skulle härma, det kändes lite jobbigt i början måste jag erkänna. För att det kändes svårt att komma på något snabbt, men min grupp var snälla och vi skrattade tillsammans åt våra roliga ord och rörelser. Det kändes nästan lite stärkande när de andra härmade och i barngrupp kan säkert denna lek vara en bra grej för barnens självkänsla. Den här leken skulle vara rolig att testa med barn i förskoleålder, dock tror jag att det kan vara svårt för dem att hitta ett ord på samma bokstav som deras förnamn. Därför skulle jag föreslå att de istället kan säga något de tycker om, som t.ex. ”Emma Glass” och med en rörelse.

I en stor ring höll vi i ett stor tyg som vi fick skapa små och stora vågor med. Vi lade även en båt ovan på som vi skulle försöka få hamna vid olika personer som läraren sa. Vi höll även i tyget och gick samtidigt runt i ringen och sjöng en sång, till sången skulle man höja och sänka tyget på olika sätt tillsammans. Sången handlade om våra namn och ännu en gång fick vi alla bli sedda en och en. Vi pratade om att det är en väldigt viktig del i förskolan, att alla ska få känna sig sedda.

Karin delade ut äggmaracas till oss alla och tog fram en ukulele. Med ukulelen spelade hon en sång om hur vi skulle spela vår äggmaracas. Först skulle vi spela med dem väldigt lågt, sen mellan och sedan högt och sedan skulle vi hålla dem helt stilla. Att spela med ett sådant enkelt instrument blev väldigt kravlöst, ingen kunde direkt göra fel och läraren påpekade aldrig att vi gjorde det heller. Thorgersen (2012, s.79) anser att musik aktiviterer ska ge barnen en känsla av att de” kan”. En sådan här aktivitet känns väldigt passande för en barngrupp på förskolan. Att känna att jag kan något blir stärkande och det blir även roligt att göra något tillsammans med andra. När hon skulle ta tillbaka äggen så hade hon gjort en rolig låda och den skickades runt i ringen. Samtidigt sjöng vi en sång om att vi skulle lägga tillbaka äggen. Det var en rolig grej hon gjort för att få barnen att ge tillbaka grejerna utan att någon skulle bli ledsen.

Vi gjorde även olika lekar med sjalar. Läraren satte på olika slags låtar som vi fick dansa runt till med varsin sjal, hon bad oss tänka på vilket sätt vi kunde dansa till de olika låtarna. Även den här övningen var väldigt kravlös och enkel. Vi skrattade mycket och vi dansade runt och även härmade varandra en del med. Fortsättandevis fortfarande med sjalarna fick vi gå ihop två och två och stå mittemot varandra och härma varandra (som en spegel). Vi turades om vem som skulle leda och musik var på i bakgrunden. Efter en stund av ”spegel” leken ställde vi oss i ring och började röra (dansa) oss åt ena hållet. En i taget gjorde en rörelse med sin sjal och vi andra skulle härma, alla fick leda varsin gång.     

Sista aktiviteten som jag gillade var att vi alla fick varsitt papper. På pappret skulle vi måla/skriva vad musik är för oss. För mig betyder musik ”energi”, jag använder musik för att få energi när jag är ute och går med gångstavar. Musik är även glädje, att kunna dansa till en bra låt är glädje för mig.

Referenser;

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Kursmål;

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.