emmacportfolio.blogg.se

Under Aprilmånad har jag haft 3 veckors VFU, inför denna period hade vi som uppgift att skapa ett didaktiskt material som vi sedan skulle använda under VFU:n. För att komma igång med arbetet hade vi 3 fältdagar då vi fick ta reda på om de arbetade med något speciellt tema som vi sedan skulle skapa vårt material utifrån. Min VFU plats arbetade bland annat med Grönflagg och närmiljön, dock blev jag mer intresserad av deras arbete med matematik. Vid min första gång på VFU platsen i termin 3 körde jag Kimslek¹ med leksaker jag hittade där och vid varje gång jag kommit tillbaka har något eller några barn frågat om vi inte kan leka den leken igen. Jag ville fånga upp barnens intresse för Kimslek och spinna vidare på den. För att föra in mer matematik i leken sydde jag mina egna föremål att gömma under filten i form av siffror 0 till 9. Siffrorna är i olika färger förutom 0 och 1, där min tanke var att barnen då lättare skulle kunna associera ihop dem som talet 10. Jag har valt ett mjukt fleecetyg i både filten och siffrorna förutom siffran nio som är sytt i något strävare tyg. Det blev så då jag inte hittade något mer fleecetyg som hade en annan färg än de andra siffrorna i bildsalen på Högskolan. Jag såg det dock inte som något problem, utan istället blev jag nyfiken på om barnen skulle lägga märke till det.    

¹Kimslek – Föremål göms under en filt som barnen sedan innan har fått memorera, medan de blundar plockas ett föremål bort och de ska sedan gissa vilket föremål som fattas.

Jag valde att använda materialet med den äldre samlingsgruppen (5-6år) då jag ville utmana dem med lite svårare matematik som jag tänkte att de skulle klara av. Jag körde aktiviteten tre gånger med dem, första gången presenterade jag materialet och tillsammans placerade vi siffrorna i talordningen. Därefter körde vi Kimslek, både jag och barnen turades om att gömma ett föremål medan ett barn i taget fick gissa vilket som var borta. Jag gav barnen ett tips om att rada upp siffrorna i talordning för att lättare se vilken som var borta om de inte kunde komma på vilken som fattades. Alla barnen gjorde detta med lätthet och de kunde då snabbt se vilken som fattades. Jag blev positivt överraskad när de nästan på en gång uppmärsammade att alla siffrorna var mjuka och lena förutom nian. De kände på siffrorna med fingrarna och drog de även lätt mot sin kind. För att utveckla aktiviteten och föra in ännu mera matematik tog jag med deg att räkna med till andra tillfället. Vi började med att rada upp siffrorna i talordning sedan fick barnen rulla nio stycken bollar av degen. Barnen blev väldigt glad när jag plockade fram degen och de tyckte att degen var mjuk och de ville gärna fortsätta leka med den. Därefter fick de i turordning lägga degbollarna på en rad framför siffrorna, antalet bollar under varje siffra skulle matcha siffrans värde. När alla var placerade räknade vi alla degbollarna tillsammans. Efter det var mina planer för aktiviteten slut, dock ville barnen köra Kimslek med siffrorna och det gjorde vi. För att utmana dem lite mer bad jag dem både ange siffran och färgen på siffran. De förvånade mig med att kunna alla färgerna på siffrorna utan någon större svårighet. Lite senare på dagen tog några av barnen eget initiativ till att leka Kimslek ihop med några av de yngre barnen. Det var roligt att se att de hade blivit intresserade av min aktivitet och att de ville lära ut leken till några yngre barn. Till tredje gången hade jag spara degbollarna. Barnen fick köra Kimslek men den här gången fick de lägga fram lika många bollar som den siffras värde som fattades. Alla barnen deltog, dock verkade de vara mer intresserade av degen. Jag tror att det skulle varit bättre om vi hade gjort om degbollarna, så att barnen hade fått känna lite på degen igen innan vi körde Kimslek med dem.  Jag använde materielet en sista gång på VFU:n och då med den minsta samlingsgruppen (2-3år). Jag hade tänkt att vi först skulle rada upp siffrorna i talordning för att sedan köra Kimslek. Vi kom inte så långt, då det tog en stund för dem att rada upp siffrorna i talordning. Dock såg jag inte detta som något problem för det kändes som att den uppgiften räckte för de barnen, de var intresserade och hade inte något emot att göra samma uppgift dagen efter.

Reflektioner

Först var jag lite rädd för att mitt material var för enkelt för att kunna bli ett didaktiskt material. Den där sista användingen av materialet med de mindre barnen gav mig dock verkligen en större förståelse för att mitt material är didaktiskt. Det skulle kunna gå att spinna vidare på det massor med gånger och det tror jag beror på att det faktiskt är ett enkelt material som lätt kan användas till olika aktiviteter. I mina aktiviteter har fokus cirkulerat kring att öva på talordningen som mest med barnen. Vi har även kommit in på att öva att föra ihop rätt antal degbollar med värdet på siffrorna. Sterner & Johansson (2006, ss.76-77) anser att räkneorden är från början endast en räkneramsa för barnen, det tar ett tag innan de kan koppla samman räkneorden med ett föremål. De (Sterner & Johansson, 2006,s.79) menar även på att det kan ta ett tag innan barn lär sig att det sista räkneordet är antalet på de saker som är räknade. Jag tycker att mitt didaktiska material är användbart till för att öva på dessa saker. Jag ser även positivt till att upprepa aktiviteter för att barnen lättare ska lära sig och även komma ihåg det de lär sig.  

Referenser;

Görel Sterner & Bengt Johansson i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Kursmål;

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma