TRAS – Ett observationsmaterial
TRAS står för ”tidig registrering av språkutveckling” och är ett observationsmaterial. Svensson¹ anser att TRAS är till för att utveckla verksamheten genom att ta reda på vad barnen behöver utvecklas i när det gäller språket. Hon menar på att pedagogerna ska observera alla barnen ur samma perspektiv och använda det till för att planera verksamheten efter barnens behov. I TRAS observeras; Samspel, Kommunikation, Uppmärksamhet, Språkförståelse, Språklig medvetenhet, Uttal, Ordproduktion och Meningsbyggnad. Materialet är uppbyggt med olika frågor utifrån de åtta delarna. Varje barn har ett enskilt papper som det är en stor cirkel på som är uppdelad i bitar, varje bit representerar en fråga. Frågorna är även indelade i vilken ålder som barnet borde uppfylla målet. Till exempel står det under språklig medvetenhet ”Visar barnet intressen när ni tittar i bilderböcker?” (ålder 2-3år). Gör barnet som observeras det så fylls den bit i cirkeln i som står för den frågan annars lämnas biten tom eller streckad ifall barnet gör det till viss del men inte riktigt uppfyller målet.
Fördelarna med materialet är enligt Svensson¹ att det utvärderar verksamheten, pedagogerna får en uppfattning om vad som fattas och de får även inspiration för att utveckla arbetet. En annan fördel är att barn med svårigheter för språk kan i tidigt skede märkas av och pedagogerna får då en chans att stötta detta barn lite extra. Jag gillar dessa fördelar och därför detta material. Jag tror att TRAS kan vara en stor fördel för språkutvecklingen hos förskolebarn. Jag vet att det finns nackdelar, men jag tror att om man vet om vilka det är så går det med ett positivt förhållningssätt att arbeta sig ifrån dessa. Svensson¹ menar att nackdelarna är att materialet kan användas i fel syfte och då för att bedöma barnen. Hon anser att TRAS är endast till för pedagogerna och inte till för att visa föräldrarna vad deras barn är bra/mindre bra på. Något som kom upp i diskussion bland mina klasskamrater var att en nackdel är att det är tidskrävande, dock menar Svensson¹ på att materialet kan användas en gång per år och ska då inte vara tidskrävande. Det är svårt för mig som inte prövat materialet i verksamheten ännu att bedöma det fullt ut dock har jag prövat en aktivitet från boken ”Språka och lek”. I den boken finns det massor utav aktiviteter som pedagoger kan göra med sin barngrupp för att lättare kunna svara på frågorna i TRAS materialet. Aktiviten jag valde heter ”Vad kan du göra?”. Aktiviten går ut på att jag frågar barnen om de kan berätta vad man kan göra med en bestämd kroppsdel som jag frågar dem om. Bylander, Iben och Thomsen (2009) anser att den pedagogiska observationen ska fokusera kring att observera om barnen klarar av den uppgiften och med det även om de förstår aktiviten. Den språkliga observationen ska cirkulera kring om barnen förstår instruktionerna. Aktiviten skulle vara för barn från 4år dock tyckte jag att det skulle kunna gå att ta med mindre barn. Jag valde därför att ha med ett barn som var 3,8år plus två 5 åringar. Vi satte oss runt ett bord och pratade om vad kroppsdelar kan användas till. De tre barnen hade mycket att säga och de var alla aktiva i samtalet. Svar jag fick var bland annat att magen kan användas till att dansa magdans med och även till att lägga sig på marken och nudda magen vid snön. Samtalet flöt på naturligt och de gav själva förslag på kroppsdelar. Det minsta barnet var flitigt på att visa med sin egen kropp hur hon menade, det var även hon som pratade mest. Hon var inte mycket mindre än 4 men jag står fortfarande fast vid att jag tror att mindre barn än 4 år kan klara av aktiviten. Därför att jag tror att alla fall minst 3 åringar har lite uppfattning om kroppens funktioner. Aktiviteten var enkel på det sätt att samtalet var väldigt självgående och öppet. Alla barnen förstod vad aktiviten gick ut på och de förstod mina instruktioner. Det var lätt att avgöra om barnen uppfyllde målen när de var tre och det tycker jag att de gjorde. Det kändes som ett lagom antal att observera och alla barnen fick plats till att tala. Planeringen för aktiviteten i ”Språka och leka” var enkel att förstå och efter jag kollat igenom boken verkar det finnas flera bra aktiviteter där i som jag gärna skulle vilja pröva någon annan gång.
Referenser;
Bylander, Helle Iben & Benn Thomsen, Inge (2009). Språka och lek: SOL : språklekar för barn från 2 till 9 år med ett eller flera språk. 1. uppl. Mölle: SPF-utbildning
¹ Svensson, Ann-Katrin. Kartläggning. Högskolan i Borås, 2015-02-26
Kursmål;
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma