Museum besök i Borås
Borås Konstmuseum
Under en eftermiddag var jag tillsammans med min mentorsgrupp på två museum besök, vi började med Borås konstmuseum. Där mötes vi upp av Tanja som är konstpedagog som tog oss på en guidad tur. Tanja visade oss först en stor tavla av Christina Janson, hon bad oss berätta vilka djur vi kunde se i tavlan och berättade sen själv att hon tycktes se fjärilar. Det är något hon brukar göra med barngrupper och från den tavlan går de vidare på en sagorunda med hjälp av andra tavlor som avslutas i konstateljén. Jag tycker att det verkar som en riktigt passande och spännande aktivitet för barn, där de får göra något mer än bara gå runt och titta på tavlorna. Genom att få en saga berättad tillsammans med en tavla tror jag vidgar deras sätt att titta på tavlorna, tavlorna blir mer tilltalande. Att sedan få avsluta med att själv skapa konst i ateljén låter väldigt roligt och Tanja uttryckte att det var viktigt att ta bort prestationen och göra det roligt för barnen istället. Precis som vi har fått lära oss att det ska vara från vår bildlärare Mats Andersson. Hon berättade att innan hade det varit viktigt att barnen skulle kunna ta med sig något hem men det blev bara stressigt och för att göra det mer avslappnat får barnen nu skapa något tillsammans som de tar tillbaka till förskolan.

Vi fortsatte en trappa upp till ett hörn med tavlor på utemiljöer. Tanja bad oss att välja ut en tavla som vi tyckte var varm, när alla valt varsin fick vi dela med oss till gruppen om hur vi hade tänkt när vi valde vår tavla. Vi gjorde det en gång till men då skulle vi välja en tavla som kändes kall. Den här aktiviten fick en att verkligen titta på tavlorna och känna efter vilken känsla den kunde tänkas vilja förmedla. Det var även intressant att höra att alla inte hade samma uppfattning om tavlorna.
Vidare på muséet har en svensk fotograf vid namn Eva Karlsson en utställning. Utställningen består av närbilder på hennes kropp. Vid de här fotona fick vi stå och gissa vilken kroppsdel det var på de olika bilderna, det var riktigt svårt på en del och det fanns heller inget facit på vad det var. Vi fick försöka göra våra egna tolkningar på vad det kunde vara och det var roligare än vad man kunde tänka sig. Bredvid var en annan utställning med lite annorlunda tavlor med många färger. Här fick vi dela med oss om vilken av färgerna på tavlorna som vi tyckte var finast och genom att komma så nära tavlorna i sökandet av den finnaste färgen upptäckte vi att en del tavlor var lite läskiga. Tanja berättade att deras tanke på muséet är att man ska kunna uppleva det genom flera sinnen, hon visade då en skulptur med massor av klockor. Vi fick ställa oss runt om skulpturen och blunda medan hon slog på de olika klockorna. Det var väldigt avslappnande och det var lättare att koncentrera sig på lyssnandet när vi fick blunda. Hon berättade att hon brukade tillsammans med en barngrupp gå runt i Borås stad och titta på de olika skulpturerna. När de gör det ber hon barnen ställa sig likadant som skulpturerna, genom att de får göra det måste de titta väldigt noga om de ska kunna härma dem. Hon sa att det var en uppskattad aktivitet och barnen vill mer en gärna härma de olika skulpturerna.

Besöka med en barngrupp
Jag skulle absolut vilja besöka Borås konstmuseum med en barngrupp och göra någon eller flera av de aktiviteter som Tanja delade med sig av. De var alla väldigt roliga och pedagogiska tycker jag. Jag anser att de alla var pedagogiska för att de uppmanade och utmanade barnen till att uttrycka sig i ord. Språkutvecklingen tycker jag är en av de viktigaste delarna till att utveckla hos barnen i förskolan. Med det talade språket kan vi både förstå och lära känna varandra bättre än med bara kroppsspråket. Orden blir som en förtydlighet av vad kroppsspråket vill förmedla. Säljö (2011,s.161) tar upp Vygotskijs teori om att människan har två utvecklingslinjer, den biologiska och sociokulturella utvecklingen. Den biologiska handlar tillexempel om när vi lär oss att gå, kontrollera kroppen och fixera blicken, som enligt Vygotskij sker till stor del av den biologiska processen. Barns utveckling styrs till större del av den biologiska processen tills de börjar tala då utvecklingen istället styrs av sociokulturella faktorer. Säljö (2011,s.161) menar att Vygotskij ansåg att nyckelrollen inom den sociokulturella utvecklingen är språket. Vygotskij menade på att språket är den kraftfullaste mekanism som länkar samman barnet och dess omgivning och på det sättet kan barnet få delta i sociokulturella erfarenheter.
Jag tror att en barngrupp i de lägre åldrarna (1-2,5år) skulle uppskatta sagovandringen och härmandet av skulpturer mest, då jag tror att de behöver något mer konkret för att de ska finna något intresse i tavlorna och skulpturerna. En grupp med lite äldre barn (3-6år) skulle säkert gilla de sakerna med men jag tror att det skulle bli en större utmaning för dem att prata och reflektera mer över tavlorna. De skulle kunna prata om de varma/kalla tavlorna, gissa kroppsdelar på fotoutställningen och prata om de finaste färgerna i den sista utställningen. Det skulle vara mycket intressant att höra vad de har för tankar.
Knacka-på
Inne på Borås stadsbibliotek finns den en utställning uppbyggd på Boken ”Knacka-på!” Skriven av Anna-Clara Tidholm. Där fick vi en guidad tur av pedagogen Lotta som arbetar där. Vi fick gå runt och kollade i de olika rummen som ska efterlikna det som finns i boken. De var målade i samma färger som i boken och några karakteristiska föremål fanns även lite här och där. Lotta berättade att utställningen är till för barn mellan 0 till 5 år och syftet är att det ska vara läsutvecklande. Hit kommer barn på lite olika aktiviteter bland annat för att skapa, skriva, lyssna på sagostund och ha sångstund. Det fanns inga leksaker och det var en enkel miljö, men Lotta menade på att det inte hindrade barnen från att leka ändå. Det fanns ett litet större rum där barnen kunde klättra på stora kuddar och en liten ramp, där kan barn testa sin motorik. Jag tycker att det är ett väldigt bra koncept och skulle inte ha något emot att gå dit med en barngrupp. Det skulle även vara en god idé att ta med barn med annat modermål än svenska. Almingefeld¹ menar på att det är viktigt för barns språkutveckling (med annat modermål) att vi läser med barnen och inte för dem. Hon anser även att det är bra att arbeta med litteratur mulitmodalt. Det menas att litteratur möts på olika sätt som till exempel genom en Ipad, drama eller som i detta fall ett studiebesök. Det känns även roligt att alla barnen får möta böcker på ett annat sätt istället för den traditionella högläsningen på förskolorna. Jag ser även mycket positiv till att de vänder sig mot de yngre åldrarna, då Lotta menade på att det finns mer aktiviteter för de lite större barnen.

Referenser;
¹ Almingefeld, Emma. Föreläsning – Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20
Säljö i Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Kursmål;
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.