Bild Workshop - Massor av material & fria händer
Workshopen inledes av Mats Andersson som pratade om olika sorters bilder, Abstrakta-, konkreta-, statiska-, Dynamiska- och Optisk medelpunkt bilder. I Abstrakta bilder går det inte att se vad bilden föreställer. Konkreta bilder är tvärt emot och där går det att tyda vad bilder föreställer. I statiska bilder finns det en slags balans på båda sidorna av mitten av bilden. Bilder som är rörelsebilder kallas Dynamiska bilder, de är ofta tagna i en sned vinkel. Optisk medelpunkt bilder är typiska i t.ex. film, tv och reklamblad. I en Optisk medelpunkt bild placeras föremålen som ska vara i fokus i en exakt vald plats (i den Optiska medelpunkten) för att bilden ska bli mer tilltalande.
Vi fick börja med att placera en kartongbit med ett litet fyrkantigt hål på en valfri bild som låg på bordet. Inuti fyrkanten skulle det skapas en Abstrakt bild. Den bilden skulle vi återskapa i ett format på 15 x 15 cm. Innan vi började skapa våra bilder fick vi en genomgång om vad för material som fanns på det stora bordet, vi fick instruktioner om att testa massor med olika saker genom att blanda olika material. Mats gav oss fria händer och vi behövde inte följa instruktionspappret vi fått om vi inte kände för det.
Jag började skapa min bild med olika målarfärger i olika kombinationer blandat med grus och glitter. Jag använde även silkespapper och försökte arbeta på ett lager-på-lager sätt. När min Abstrakta bild var färdig återskapade jag den igen på ett vitt papper med olika pennor och kritor i gråa färgskalor.
Av den första bilden gjorde vi 12 kopior. Kopiorna klippte jag ut och sedan la på ett bord för att försöka skapa olika mönster. Bredvid mig gjorde min klasskamrat likadant. Vi kom på att vi kunde lägga ihop våra kopior och skapa olika mönster tillsammans. Det kändes roligt att skapa mönstren av bilder som jag själv hade gjort och jag kan tänka mig att barn i förskolan skulle uppskatta samma sak. Genom att skapa mönster fick vi in matematik kunskaper även samarbete genom att vi arbetade tillsammans.
Efter att vi skapat massor med olika mönster kände jag mig färdig med att arbeta med inspiration av instruktionerna. Jag valde att fortsätta workshopen med att måla fritt på ett papper. Vår lärare skapade ett demokratiskt förhållningssätt till oss genom att vi fritt fick gå ifrån instruktionerna, han påpekade aldrig att vi gjorde fel utan han var med och hjälpte oss att visa hur matrialen fungerade men bara om vi frågade. Känslan inför att börja arbeta kändes väldigt stor och öppen, jag kunde göra precis som jag ville. Arbetssättet skapade glädje i mig, men det var svårt i början att släppa kontrollen, jag var inte van från min skoltid att få sådana fria händer. Men det var väldigt inspirerande och roligt att arbeta fritt.
Reflektioner
När lektionen började dra mot sitt slut fick vi städa undan efter oss. Sedan fick vi ett papper med några frågor som vi skulle diskutera i mindre grupper. Vi pratade och kom fram till att kunskapsområdena vi rört vid under dagen var materialkunskap, finmotorik och matematik. Vi var även överens om att vi hade blivit stöttade och inte styrda, med det menar vi att läraren gick in och hjälpte oss när vi bad om hjälp och det var inte själva processen läraren lade sig i utan han hjälpte endast med besvär vi hade med materialen. Det kändes väldigt skönt att läraren inte påpekade vad som var rätt och fel med det vi gjorde, vi fick lära och prova oss fram själva. Körling (2012, s.223) anser att om barn befinner sig i en miljö där fokus ligger på vad som är rätt och fel uppstår en skamlig känsla hos barn ifall de misslyckas med något. Ett misslyckande blir då en negativ effekt på barns självkänsla. Därför ska pedagogen skapa en lärande miljö där misslyckandet istället ses som en förutsättning för utvecklingen, en miljö som är undersökande.
Det var lärorikt att efter dagens få diskutera det vi gjort, för att få en chans att synliggöra allt vi hade lärt oss under dagen och även utveckla vidare tankar. Körling (2012,s.17) anser att det är viktigt att inte bara göra saker utan görandet ska kopplas till tankar som måste medvetande göras. Hon menar på att processen från görandet till tanken måste ske för att pedagogen ska kunna se vilken utveckling som har skett och utifrån det arbeta vidare med barnen.
Allt som vi gjorde under dagen tror jag att pedagoger kan göra med en barngrupp. Det går att anpassa aktiviteten till olika åldrar (och mognad), men jag ser väldigt positivt på att ge barn fria händer till att skapa. Men ändå ha förslag och instruktioner till dem som vi ha det. Jag tror att det är bra att presentera all material för barnen innan de använder dem och ett förslag skulle kunna vara att inte ta fram allt för mycket material på en gång. Utan för gång för gång bygga på med mer material. Istället för att plocka ut en liten fyrkant av en bild att återskapa skulle ett förslag kunna vara att istället ta fram massor utav olika bilder och sedan låta barnen fritt få bli inspirerade av bilderna. I läroplanen för förskolan står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga" (lpfö98 rev.2010,s.10). Barnen kanske till och med vill måla på bilderna och inte återskapa dem. Det viktigaste tror jag är att stötta barn i deras tankar och funderingar för att skapa en öppen och utvecklande miljö i förskolan.
Tidigare vet jag att jag gärna ville ha mycket kontroll över situationen när jag höll i aktiviteter. Men jag har under min tid på utbildningen fått öva på att alla aktiviteter inte fungerar och det har gjort att jag mer kan släppa kontrollen för att se vart barnen leder vidare aktiviteten. Därför tycker jag att mitt förhållningssätt lutar mer år det stöttande hållet än det styrda, då jag tycker det är intressant att spinna vidare på barnens tankar och idéer.
Referenser;
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kursmål;
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.